För 25 år sedan utlöste 9/11 ett amerikanskt tortyrkorståg

Av Norman Solomon 9 sep 2026 ANTIWAR.COM

Ett kvarts sekel har gått sedan terroristattacken som dödade nästan 3 000 människor i USA den 11 september 2001. Under de första sju åren efter den massdåden fördubblades Pentagons utgifter. Efterdyningarna av 9/11 var också ett enormt lyft för ”underrättelsetjänsten”. Trots – och på grund av – deras misslyckande med att förhindra blodbadet den dagen, blomstrade CIA och National Security Agency samt 14 mindre spionorganisationer med enorma ökningar av medel.

Längs vägen betalade vissa poster för tortyr som fortsatte under George W. Bushs presidentskap under eufemismen ”förbättrade förhörstekniker”.

Den mest publicerade platsen var Guantánamo på ön Kuba. Där ”öppnade USA offshore-förvarsanläggningen i ett försök att kringgå rättsstatsprincipen”, rapporterar den Londonbaserade organisationen Freedom From Torture. ”I namn av USA:s ’krig mot terrorismen’ frihetsberövades personer som av USA ansågs vara ’fientliga stridande’ i anläggningen. Många torterades och nekades grundläggande mänskliga rättigheter och rättssäkerhet… Sedan de första fångarna anlände 2002 har Guantánamo Bay fängslat 780 män och pojkar från 48 länder… Ändå har bara 16 fångar någonsin dömts för ett brott – bara 2 procent.”

Trots offentliga påtryckningar lade Bush in sitt veto mot en version av Intelligence Authorization Act i mars 2008 som skulle ha krävt att CIA:s förhörsledare skulle följa reglerna i Army Field Manual. Så snart Barack Obama blev president utfärdade han en exekutiv order som upphävde CIA-chefens fria händer i förhör, vilket Bush hade bekräftat i en order från juli 2007. Obamas direktiv upphävde CIA:s frihetsberövanden och krävde att myndigheten skulle följa reglerna i Army Field Manual.

Ändå gick fem och ett halvt år innan president Obama, med sina anmärkningsvärda ord, erkände: ”Vi torterade vissa människor.” Han sa vid en presskonferens: ”När vi använde oss av några av dessa förbättrade förhörstekniker, tekniker som jag anser, och jag tror att vilken rättvis person som helst skulle anse, var tortyr, gick vi över en gräns.”

Erkännandet kom fyra månader före den länge efterlängtade publiceringen av en rapport i december 2014 av senatens underrättelsekommitté. Även om den var kraftigt redigerad var den en politisk anklagelse mot tortyr. ”CIA-personal, med hjälp av två externa entreprenörer, beslutade att inleda ett program med obestämt hemligt frihetsberövande och användning av brutala förhörstekniker i strid med amerikansk lag, fördragsskyldigheter och våra värderingar”, skrev kommitténs ordförande, senator Dianne Feinstein. Bland rapportens slutsatser:

• ”CIA:s rättfärdigande för användningen av sina förbättrade förhörstekniker vilade på felaktiga påståenden om deras effektivitet.”
• ”Förhören av CIA-fångar var brutala och mycket värre än vad CIA framställde för beslutsfattare och andra.”
• ”CIA har aktivt undvikit eller hindrat kongressens tillsyn av programmet.”
• ”Två kontraktspsykologer utarbetade CIA:s förbättrade förhörstekniker och spelade en central roll i driften, bedömningarna och hanteringen av CIA:s frihetsberövande- och förhör.”

Månader senare sammanfattade New England Journal of Medicine aspekter av senatskommitténs resultat: ”Sjukvårdspersonal, främst privata entreprenörer, fyllde fyra grundläggande roller på de svarta platserna: att frikänna terroristmisstänkta som ’medicinskt lämpliga’ för tortyr; att övervaka tortyr för att förhindra dödsfall och behandla skador; att utveckla nya tortyrmetoder; och att faktiskt tortera fångar.

Alla dessa åtgärder vidtogs först efter att CIA och USA:s justitieministeriums advokater försäkrat sjukvårdspersonalen om att de hade immunitet mot åtal och inte skulle hållas juridiskt ansvariga för att bryta mot amerikansk och internationell lag mot tortyr så länge de använde de tekniker som godkänts i juridiska PM (sedan dess återkallade) skrivna för att rättfärdiga sina handlingar. Advokater gick med på att ge immunitetsgarantier om att specifika tortyrtekniker var lagliga ’förstärkta förhörsmetoder’ endast om läkarna försäkrade dem om att de skulle vara närvarande för att förhindra permanent skada på fångarna. CIA öppnade mer än ett dussin svarta platser runt om i världen efter 9/11, där minst 117 fångar hölls; 39 av dessa fångar utsattes för en eller flera tortyrtekniker.”

Minst hundratals fler ”misstänkta terrorister” som hade tillfångatagits av USA överlämnades till hänsynslösa regeringar. ”Om ni vill ha ett seriöst förhör skickar ni en fånge till Jordanien”, sa den tidigare CIA-officeren Bob Baer. ”Om ni vill att de ska torteras skickar ni dem till Syrien. Om ni vill att någon ska försvinna – aldrig se dem igen – skickar ni dem till Egypten.”

När chockerande bilder dök upp på amerikanska soldaters avskyvärda misshandel av irakiska fångar i Abu Ghraib-fängelset nära Bagdad, orsakade ett medieuppståndelse en officiell utredning av den tvåstjärnige armégeneralen Anthonio Taguba. Hans rapport, som utfärdades 2004, drog slutsatsen att ”flera fångar utsattes för många incidenter av sadistiska, uppenbara och hänsynslösa kriminella övergrepp.” Tagubas uppriktighet ledde till att han tvingades till förtidspensionering. I förordet till en rapport från Physicians for Human Rights 2008 tog han upp frågan om ansvarsskyldighet genom att tvärt förklara att ”överbefälhavaren och de under honom godkände en systematisk tortyrregim.”

Men trots de omfattande bevisen som dokumenterade godkännande på hög nivå av metodisk tortyr, hamnade inte en enda amerikansk tjänsteman i fängelse som ett resultat av detta. En kommentar från Obama nio dagar innan han blev president i januari 2009 förebådade sådan straffrihet. På nationell tv uttryckte han ”en övertygelse om att vi måste se framåt snarare än att se bakåt.” Orden som kom därefter var ännu mer talande: ”Och en del av mitt jobb är att se till att man till exempel på CIA har utomordentligt begåvade människor som arbetar mycket hårt för att hålla amerikanerna säkra. Jag vill inte att de plötsligt ska känna att de måste spendera all sin tid på att titta över axeln och vara advokater.”

Bristen på ansvarsskyldighet blev en mall. Som president fortsatte Obama med sitt tema om styrelseskick utan backspegel. Den 25 oktober 2012 twittrade han: ”Vi blickar inte bakåt, vi blickar framåt.” Karriärutsikterna var ljusa för högt uppsatta CIA-tjänstemän som hade varit inblandade i tortyr under Bush-eran.

”Mycket har sagts om president Trumps bristande respekt för regler och normer – gränser som avgränsas av etik och moral om inte skrivna lagar i sig”, skrev Adam Serwer i mars 2018. ”Men att bryta mot lagar, regler och normer är inte det enda sättet att förstöra dem. Ett annat sätt är helt enkelt att inte upprätthålla dem. I det avseendet bär den 44:e presidenten, Barack Obama, ett visst ansvar för sin efterträdares vårdslöshet, i synnerhet Trumps beslut att utse Gina Haspel, biträdande chef för Central Intelligence Agency, till att leda själva myndigheten.”

Haspel blev CIA:s chef 2018 när hon bekräftades av senaten trots sin nyckelroll i CIA:s tortyrprogram. Med hänvisning till avhemligade dokument förklarade National Security Archive vid George Washington University att hon ”personligen övervakade tortyren av en CIA-fånge 2002, vilket ledde till minst tre waterboard-sessioner, därefter utarbetade hon telegrammet som beordrade förstörelse av videobevis för tortyr, och tjänstgjorde som en högt uppsatt CIA-tjänsteman medan byrån ljög för sig själv, presidenterna George W. Bush och Barack Obama, kongressen och allmänheten om tortyrens effektivitet när det gäller att få fram användbar information.”

Center for Victims of Torture påpekar att ”arkitekter och operatörer av CIA:s tortyrprogram har nått prestigefyllda positioner inom regeringen, den privata sektorn, det federala rättsväsendet och den akademiska världen.” Och så var det också efter att den tillträdande presidenten Joe Biden nominerade Avril Haines till chef för nationell underrättelsetjänst. Som Obamas biträdande CIA-chef hade hon arbetat för att hindra senatskommitténs utredning av tortyr.

”År 2015 var Haines tvungen att bestämma vad hon skulle göra med CIA-tjänstemän som hade hackat sig in i datorerna tillhörande personal i senatens underrättelsekommitté som hade sammanställt en omfattande rapport om tortyr, och till och med skapat falska brottmål mot dem”, rapporterade The Guardian. ”Hon åsidosatte CIA:s generalinspektörs råd och rekommenderade mot disciplinära åtgärder.” Den ledande forskaren för den kommittén, Daniel J. Jones (som porträtterades av Adam Driver i filmen ”The Report”), varnade för att Biden skulle genomföra nomineringen och sa: ”Det här handlar om den fortsatta mörkläggningen av tortyrprogrammet, det långa arvet efter det. Och jag önskar att jag kunde säga att Haines inte var en del av det, men det var hon.” Senaten bekräftade Haines till posten som DNI med 84 röster mot 10. Hon kvarstod i positionen under hela Bidens presidentskap.

För tre månader sedan tillkännagav Carnegie Endowment for International Peace att dess nästa president blir Avril Haines. Organisationen förklarade: ”Avril är en av de mest respekterade ledarna inom nationell säkerhet i sin generation och har ett djupt engagemang för offentlig tjänst och de värderingar som är kärnan i vårt uppdrag.”

Norman Solomon är nationell direktör för RootsAction och verkställande direktör för Institute for Public Accuracy. Pocketutgåvan av hans bok War Made Invisible: How America Hides the Human Toll of Its Military Machine innehåller ett efterord om Gazakriget. Hans nya bok, The Blue Road to Trump Hell: How Corporate Democrats Paved the Way for Autocracy, finns gratis i e-boksformat.

Relaterat
USA världsledande i tortyr även före Trump!