Avtalet som splittrade Washington och Kiev

På fredagen ringde Trump till Putin. Samtalet varade i 90 minuter och slutade med en överenskommelse: USA lättar tillfälligt på sanktionerna så att Ryssland kan exportera diesel, och Ryssland upphäver det exportförbud som landet själv har haft i kraft. Samtidigt satt Ukrainas förhandlingsdelegation i omkring åtta timmar i Miami med Witkoff och Kushner. Enligt Zelenskyj nämnde ingen av dem att avtalet var på väg. Reuters: Samtalet mellan Trump och Putin och dieselavtalet Axios: Samtalen i Miami.

Reaktionen lät inte vänta på sig. Zelenskyj kallade avtalet ”varken rättvist eller ärligt” och ”en födelsedagspresent till Putin”. Han sa också att förhandlarna i Miami användes som täckmantel medan USA slöt avtal med Moskva. En amerikansk tjänsteman svarade Axios att Zelenskyj ”missförstår situationen”. Enligt honom hade Trump sex gånger bett Ukraina att stoppa attackerna mot ryska raffinaderier och fått nej sex gånger. Axios: Zelenskijs reaktion Axios: de sex amerikanska förfrågningarna

På lördagen uttalade sig Trump själv offentligt. ”Jag föreslår att de får en ny ledare som kan ingå ett avtal”, sade han och tillade att det är ”dags att Ukraina får en ny president”. Det är den allvarligaste krisen mellan de två sedan brytningen i Ovala rummet i februari 2025. Ukraina säger nu att landet är villigt att upphöra med attackerna mot raffinaderierna om Ryssland upphör med attackerna mot den ukrainska energiinfrastrukturen. Axios: Trump ber Ukraina byta president Reuters: Zelenskyj öppnar för ömsesidigt upphörande av energiattackerna.

Vad avtalet egentligen innebär

Avtalet är mindre omfattande än vad Trump har gett intryck av. Redan när kriget mot Iran inleddes i februari och Hormuzsundet stängdes beviljade det amerikanska finansdepartementet en rad tillfälliga licenser till länder som behövde rysk olja. Nu gör USA något liknande för en produkt: diesel. Det är en ny försvagning av sanktionsregimen, men inte ett brott mot tidigare praxis.

Mängderna är små. Det som nämns motsvarar några dagars amerikansk dieselförbrukning. Dessutom kommer en stor del av världens diesel och råolja för raffinering från Persiska viken, och det är krisen där, inte Ryssland, som är den främsta orsaken till bristen. Trump har ändå framställt Ryssland som en nyckelleverantör. Reuters: omfattningen av dieselavtalen

För Ryssland är avtalet inget eftergivande. Moskva har alltid sagt att man kommer att sälja energi till alla som vill köpa, och har aldrig infört sådana sanktioner mot sig själv. Exportförbudet har troligen fungerat som ett påtryckningsmedel gentemot Washington. Det ger Ryssland lättnader i sanktionerna, och det skapar samtidigt spänningar mellan USA och Ukraina.

Ryktena om en ”energivapenvila” i utbyte mot fullständig lättnad av sanktionerna stämmer inte. Ryssland har upprepade gånger sagt att man inte är intresserad av någon tillfällig vapenvila, varken i luften, till sjöss eller på land. Moskvas motivering är att Ukraina skulle utnyttja pausen för att återhämta sig.

Det som egentligen är nytt: Putin stänger dörren

Det viktigaste uttalandet kom inte från Trump, utan från Kremls rådgivare Jurij Usjakov. Han sade att Ukrainas drönarattacker mot Moskva och andra städer under Duma-valet ”har omintetgjort möjligheten till ett omedelbart återupptagande av förhandlingarna”, och att Putin sade att man kommer att ”överväga när förhandlingarna kan återupptas”. Putin vägrade därmed att förbinda sig till ett nytt möte med Ukraina. Reuters: Kremls sammanfattning av samtalet mellan Putin och Trump.

Detta markerar en tydlig skärpning av den ryska förhandlingslinjen. I september, under Witkoffs och Kushners besök, hade Putin sagt sig villig att återuppta trepartssamtalen med USA och Ukraina direkt efter valet. Nu har den överenskommelsen skjutits upp.

Det är värt att komma ihåg vem som länge har hindrat förhandlingarna. Zelenskyj drog sig ur Istanbul-samtalen våren 2022. Hösten samma år undertecknade han ett dekret som förklarade förhandlingar med Vladimir Putin omöjliga, och det har aldrig återkallats. Merz stödde nyligen i Kiev kravet på att en vapenvila måste träda i kraft innan förhandlingar kan inledas.

Varför drönaroffensiven inte upphör

Zelenskyj kan knappast stoppa drönaroffensiven även om han skulle vilja. Den fyller tre funktioner för honom. Den ger bilder av bränder och rök som kan visas för europeiska ledare. Den håller pengaflödet igång: von der Leyen undertecknade nyligen ytterligare 3,9 miljarder euro, och Ukraina säger att landet behöver ytterligare 27 miljarder dollar för försvarsbehov, bland annat för att säkra nya drönarbeställningar. Och den har starkt stöd i delar av Washington, medan amerikansk underrättelsetjänst bidrar med målsökningstöd till delar av kampanjen. EU-kommissionen: 3,9 miljarder euro till drönarinköp

Resultatet är ändå magert. Ryssland överraskades sommaren 2026, men har sedan dess förstärkt raffinaderierna och luftförsvaret. Ekonomin växer, om än bara med knappt en procent, och skörden ligger på fjolårets nivå. Den främsta effekten av offensiven är att den gav Ryssland en förevändning för en betydligt kraftfullare luft- och missilkampanj mot Ukraina. Polens utrikesminister hävdar att Moskva har minskat bränsletillförseln med 50 procent. Detta har inte kunnat bekräftas.

När en klient inte lyssnar

Det är inte ovanligt att en amerikansk allierad tappar kontrollen. Syngman Rhee i Sydkorea, Diem och Thieu i Vietnam samt flera afghanska presidenter uppförde sig på samma sätt. Det som skiljer Zelenskyj är tonen. En ukrainsk tjänsteman hävdar att Witkoff och Kushner antydde att USA kan stänga ute Ukraina från amerikansk underrättelseinformation. Detta har inte bekräftats, men Kiev uppfattade i alla fall signalerna så. Axios: amerikansk press och underrättelsesamarbete.

Konflikten med Sydkorea visar på ett mönster. Zelenskyj nämnde i sitt FN-tal den 23 september överföringen av två nordkoreanska krigsfångar till Seoul, trots att parterna enligt Sydkorea hade kommit överens om tystnad. Kiev förnekar att man gått med på detta. Sydkorea kallar nu hem sin ambassadör. Utrikesminister Sybihas uttalanden innehöll en ursäkt, men Seoul anser att den är för svag och kräver en officiell sådan. Sydkorea har gett Ukraina cirka 445 miljoner dollar i humanitärt bistånd sedan 2022. Reuters: Sydkorea kallar hem sin ambassadör.

Kiev i mörker

Medan diplomatin pågår förvärras situationen i Kiev. Staden drabbas av strömavbrott och hela tunnelbanan har stannat. Ryssland har nu lärt sig hur det ukrainska elnätet fungerar. De stora kraftverken är i stor utsträckning nedslitna och får mindre uppmärksamhet. I stället drabbas transformatorstationerna och, enligt rapporter, själva kraftledningarna. Jetdrivna Geran-drönare med en ny stridsspets ska systematiskt jaga dem. Kievs borgmästare Klitschko låter allt mer orolig och har börjat tala om korruptionen kring presidentens inre krets. Ukrainska Pravda: tunnelbanan stannar under strömavbrottet.

Samtidigt drabbas broarna. I Zaporizhzhja är enligt rapporter den stora södra bron ur drift och en bro norr om den skadad. Vägarna i staden och dammen attackeras, och ryska FPV-drönare kontrollerar större delen av vägarna i den östra delen av regionen. För ukrainska fordon är det i praktiken en gatuavspärrning.

Fronten

I den nordöstra delen av Charkivregionen har den inringade enklaven troligen i stort sett rensats, även om Ryssland ännu inte har bekräftat detta. Fokus verkar ligga på byarna längre söderut, där nästa huvudattack förväntas. Norr om Sumy har det ukrainska försvaret i stor utsträckning kollapsat, och en attack mot staden kan komma snart. I Dobropillja rapporterar det ryska försvarsministeriet att marinkåren nu strider i stadens västra del. De ryska rapporterna tyder på att striderna i Dobropillja närmar sig ett avgörande skede.

Rykten om att Surovikin är tillbaka stöds av en källa, men har inte bekräftats. Enligt källan leder han en grupp på omkring åtta generaler, medan Gerasimov har det övergripande ansvaret.

Denna artikel publicerades av Perspektiv.