En jämförelse med vad som händer idag och upptakten till Första och Andra världskriget

En artikel av fredsaktivisten Ola Korsfeldt, Kronoberg Fred och Alliansfrihet (KFA)

Inledning
Den militära och säkerhetspolitiska utvecklingen som sker idag 2026, har stora likheter med det som föregick de båda världskrigen. En del utvecklingsmekanismer är faktiskt de samma
nu som då, vilket är mycket skrämmande och ett bevis på att man inget har lärt sig av historien.

Första världskriget
Det Första världskriget var imperiernas och alliansernas krig.
De berömda skotten i Sarajevo som påstås ha löst ut kriget var en detalj i en lokal konflikt, som inte hade ett dugg med resten av kriget att göra. Skotten var bara en påstådd före-
vändning av imperierna för att förklara krig mot varandra. Krigsplanerna fanns redan och man väntade på ett lägligt tillfälle för att kunna förverkliga dessa.

Imperier och allianser
Vid tiden inför Första Världskriget fanns det fem stora imperialistiska länder i Europa. De var Storbritannien, Frankrike, Tyskland, dubbelmonarkin Österrike-Ungern och Ryssland.

Storbritannien som var den ledande världsmakten med sitt imperium bevakade sina intressen, sin koloniala överhöghet och sitt inflytande noga. Imperiet gav nämligen de brittiska storföretagen och den brittiska överklassen stora vinster, samtidigt som det
exporterade språk och kultur runt om i världen. Därför ville man inte ha någon konkurrens från några uppkomlingar. Dessutom ville man försvara och vidga sina kolonier i Afrika, vilket man tidigare hade gjort i samband med det s k Boerkriget i Sydafrika. Militärt
behärskade man också världshaven.

Frankrike som också var ett imperialistisk och kolonialt land bevakade också sina intressen och sitt inflytande i världen. Landet hade under 1870-talets början också varit i krig mot
Tyskland och förlorat. Därför fruktade man sin granne i öster och ville också ha revansch för det förlorade kriget.

Det kejserliga och expansiva Tyskland ansåg sig vara den kulturellt, industriellt, tekniskt, vetenskapligt och ekonomiskt ledande landet i Europa. Därför ville den tyska ledningen ha
hegemoni över övriga Europa, utmana de brittiska, franska och ryska imperierna och skaffa sig fler kolonier på Frankrikes och Storbritanniens bekostnad. Man hade redan sådana b la i
södra Afrika.

Ledningen för dubbelmonarkin Österrike-Ungern ville hålla ihop sin koalition och sitt in flytande över östra Europa, förutom Ryssland och Rumänien, och motsatte sig därmed dubbelmonarkins eventuella upplösning.

Ryssland ansåg att de s k slaviska länderna skulle enas under rysk hegemoni, då de ansågs
ha likartade språk och likartad kultur. Detta kallades Panslavism. Man hade nyligen också förlorat ett krig i fjärran östern mot Japan, vilket blev ett avbräck för den ryska ledningen.
Man befarade också att Tyskland ville expandera österut.
På grund av hotet från Tyskland ingick Frankrike och Ryssland en allians, samtidigt som
sistnämnda allierade sig med Serbien och Rumänien. Senare anslöt sig Storbritannien.
Tyskland gav garantier om militär hjälp till Österrike-Ungern vid en e v konflikt som kunde
upplösa koalitionen. Garantierna skapade i sin tur en militär allians mellan länderna.
1.
På liknande sätt som de imperialistiska länderna Storbritannien och Tyskland inför Första
världskriget betraktar sig USA som världens ledande politiska, kulturella, ekonomiska, militära och industriella makt med rätt till världsherravälde, t ex genom krig. Därför vill
USA helst inte ha någon konkurrens.
Genom de militära allianserna NATO (Europa och Turkiet) och ANZUS med Australien och Nya Zeeland och ha militär överhöghet över Japan och Sydkorea samt en del arabländer och
vara nära allierad med Israel utövar USA sin hegemoni och sitt inflytande. Man har t ex ca 800 militärbaser runt om i världen.

USA:s hegemoni utmanas idag av Kina, Ryssland och den ekonomiska samarbetsalliansen BRICS, vilken består av länder i det globala syd, Kina samt Ryssland. Dessvärre har Kina
redan industriellt gått om USA och är redan på väg att gå om ekonomiskt. För att bibehålla sin hegemoni finns det krafter i USA:s administration och krigsmakt som kan tänka sig ett krig mot sina konkurrenter, b la med kärnvapen. För att rättfärdiga detta
påstår USA att man gör detta för att skydda sina allierade. Man har också nyligen tillsammans med Israel startat ett krig mot Iran som b la går ut på ett säkra oljan i Västasien
och inrätta en USA-allierad regim i landet. Tidigare i år intervenerade man också i Venezuela för att kontrollera oljan därifrån.

Samtidigt har Ryssland en regim under Vladimir Putin, som påstås vilja återskapa Sovjetunionen som en motvikt till USA. Man påstår också att det fruktlösa pågående kriget i Ukraina är ett bevis för detta. Ovanstående påvisar att imperialistiska krafter och intressen är de samma idag som inför det Första världskriget.

Kapprustning och militarism
För att skydda och bevaka sina intressen och hegemonier började de imperialisterna länderna under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal att kapprusta och ta fram nya och effektiva vapen, vilket skulle industrialisera ett kommande krig. Man tog vara på de senaste tekniska och naturvetenskapliga landvinningarna, t ex förbränningsmotorn, radiokommunikationen
och kemikalier. Man tog fram kulsprutor, bepansrade bilar och senare stridsvagnar, flygplan, luftskepp, krigsfartyg med långskjutande artilleri, torpedbestyckade U-båtar, radio-
kommunikation, landbaserat långskjutande artilleri och kemiska massförstörelsevapen.

Vapenindustrin gick därför på högvarv åren innan Första världskriget. Den menade också att ett litet krig inte skulle skada i vilket man kunde prova de framtagna vapnen.
Imperieländerna Tyskland, Frankrike, Österrike-Ungern och Ryssland byggde upp sina arméer och sjöstridskrafter med värnpliktiga i stor skala, medan Storbritannien värvade sitt
militära manskap. Såväl Storbritannien och Frankrike tog också militärt manskap från kolonier och tidigare besittningar, t ex Algeriet och Australien.
Militarismen hade gamla anor, t ex i Tyskland och Storbritannien. Man ansåg att den var renande, fostrande och gav nationell enighet. Att vara officer ansågs ha hög status med goda karriärmöjligheter. Kungar och Kejsare framställde sig som stora och betydande militärer och avbildades gärna i paraduniformer, t ex Tsar Nikolaus II av Ryssland och Kung George av Storbritannien.

Idag med det osäkra världsläget kapprustar, precis som inför det Första världskriget, de ledande imperiemakterna med allierade. USA förordar t ex genom NATO, att de allierade
ska satsa 5% av statsbudgeten på ett s k militärt och civilt försvar för att kunna vara
pålitliga. För Sveriges del innebär detta att den sittande regeringen vill låna upp ca 300 miljarder till försvaret, vilket kommer att förstöra välfärd, kultur och infrastruktur.
2.
Kina, Nordkorea och Ryssland kapprustar också med moderna vapen. Ryssland är dock krigförande i Ukraina, vilket tar på krigsmateriell och soldater. Idag kapprustar man med kärnvapen, fjärrstyrda missiler, mobila artilleripjäser, bestyckade
atomdrivna ubåtar, stridsledningssatelliter och bestyckade sådana, obemannade och fjärrstyrda luftfarkoster av typ drönare med bestyckning, reaktionsdrivna flygplan mm. Vapenindustrin går därför på högvarv och har hög aktieutdelning, t ex svenska SAAB.

Militarismen finns fortfarande kvar som en drivkraft till krig, vilket bevisas av att medlemmar i kungahusen, t ex det svenska och brittiska, har tilldelats höga militära befattningar
och låter sig avbildas i uniform. Dessutom gör de studiebesök på militära baser, t ex
prinsessan Viktoria som i dagarna besökte det svenska NATO-lägret ”Camp Valdemar” i Lettland iklädd fältuniform.
I Sverige och andra NATO-länder börjar man åter att bygga upp sin militär med värnpliktiga jämte stamanställda. I såväl USA som Storbritannien är det dock kontraktsanställd militär personal som gäller, vilken ser kriget som ett avlönat arbete.
Ovanstående påvisar att kapprustning och militarism då som nu är drivkrafter till krig.

Propaganda
Första världskriget föregicks också av en omfattande propaganda i tidningar, på affischer och senare journalfilmer, som visades på biografer.
I tidningarna, t ex i Tyskland och Frankrike, skrev journalister att man skulle mentalt och fysiskt skulle förbereda sig för ett krig och att det fanns historiska orsaker för att gå i krig. De eventuella motståndarna framställdes som farliga och opålitliga med enbart onda avsikter. Allt för att skrämma folk till underkastelse och medgivande till ett krig.
I Storbritannien värvade man också militär genom affischering. Enligt denna skulle de blivande militärerna göra nationen och imperiet en stor och ärofull tjänst genom att gå ut i krig.

Vid den här tiden befarade man i Sverige att det fanns ryska spioner, s k ”Sågfilare”, vilket tidningarna tog upp i artiklar, som skrämde upp folk och byggde upp ett hat och misstanke mot ryssen. Idag, 2026, finns det i svensk media en liknande propaganda.
I tidningar, radio och tv propagerar man numera att man ska hålla en hög civil- och militärberedskap inför ett eventuellt krig eller kris. Militära experter knutna till b la Försvarshögskolan uttalar sig i media. Fredsrörelsen och fredsforskare kommer däremot
sällan till tals.
Under hösten och vintern har det i media rapporterats om påstådda ryska s k drönare över svenska och norska civila flygplatser, men inga bevis har dock framkommit att de var just
ryska på spionuppdrag. Media fokuserar sig också på den s k ryska skuggflottan, som med bristfälliga fraktfartyg transporterar gods och olja till och från Ryssland, t ex över
Östersjön. Man framställer dessa som ett nationellt hot mot Sverige och att de bryter mot EU:s och NATO:s sanktioner mot Ryssland. Det har gått så långt att svensk kustbevakning och insatsstyrkor av militär typ nyligen har bordat två fartyg utan för Skånes sydkust.
Förvisso kan fartygen utgöra ett miljöhot, men varför ska man då borda dessa med militärliknande styrkor.

Ovanstående påvisar att medias propaganda inför Första Världskriget är mycket lik den som
media framställer idag när det gäller hotet från Ryssland. Då som nu är avsikten att skrämma
folk med ryssen, så att de kan gå med på militär upprustning samt militära beslut fattade
ytterst i USA.
3.
Andra världskriget
Även det Andra världskriget var imperiernas och alliansernas krig. Inför detta hade också
kriget mot folkgrupper-och raser tillkommit genom nationalsocialismen i Tyskland och
Österrike under 1930-talet. En annan tillkommen faktor var demokratier mot diktaturer.
Man kan också säga att Andra världskriget var en fortsättning på det Första.
Imperier och allianser
Efter Första världskriget bibehöll Storbritannien och Frankrike sina globala imperier,
samtidigt som de påstod att de försvarade demokrati och liberalism.
Revolutionen i Ryssland hösten 1917 grundade det kommunistiska, totalitära och auktoritära
Sovjetunionen, som under 1920-talet kom under diktatorn Josef Stalins styre. Denne hade
imperialistiska planer och visioner om att vidga Sovjetunionens intressesfär och territorium
på samma sätt som sina föregångare, vilka var de ryska Tsarerna.
Under 1920-talet grep diktatorn Benito Mussolini med sitt fascistparti makten i Italien och
införde ett auktoritärt och totalitärt styre, som b la förordade styrka och handling. Mussolini
hade också imperialistiska planer för Afrika och Medelhavsregionen.
1933 grep Nationalsocialisterna under Adolf Hitlers ledning makten i Tyskland genom ett
demokratiskt val. Dessa ville ha revansch för nederlaget i Första världskriget och återupp
rätta Tysklands tidigare storhet. Man hade också imperialistiska ambitioner om att vidga
sitt territorium, att bli en europeisk hegemon och utmana Storbritannien, Frankrike och
Sovjetunionen.
Japan under kejsar Hirohito hade under samma tid också imperialistiska ambitioner och bli
en hegemoni i Ostasien och i Stillahavsregionen. Detta skulle ske på USA:s, det Brittiska
samväldets och Kinas bekostnad.
Då Tyskland, Italien och Japan hade samma imperialistiska ambitioner och hyste samma
militarism bildade de alliansen Axelmakterna, även kallad ”Stålaxeln Berlin, Rom och
Tokyo”, till denna anslöts senare Ungern, Rumänien och för en tid Sovjetunionen. Sist-
nämnda genom den s k Molotov-Ribbentrop-pakten. 1941 bröts denna genom Tysklands och
dess allierades anfall på Sovjetunionen.
Storbritannien och Frankrike insåg det tyska hotet och ville värna demokrati och liberalism
allierade sig med Polen, som de gav militära försvarsgarantier till.
Således var ovannämnda imperialistiska planer och allianser viktiga upptakter till det
Andra världskriget precis som inför det Första världskriget.
När det gäller vad som händer idag, 2026, se jämförelsen med upptakten till Första världs
kriget.
Kapprustning och militarism
För att Axelmakterna skulle kunna växa till sig militärt och bli hegemonier började de under
1930-talet att bygga upp stora väpnade styrkor. Även Storbritannien, Frankrike, USA och
Sovjetunionen rustade för att bibehålla sin hegemonier och försvara samt vidga sina
intressesfärer.
Med erfarenheterna från Första världskriget utvecklade man effektivare bestyckade flygplan,
kulsprutepistoler, militärfordon såsom stridsvagnar med kanontorn och tunga lastbilar,
bärbara radios för kommunikation, radarskanning för fartyg och flygplan, dieselmotor-
drivna ytstridsfartyg och U-båtar samt hangarfartyg. Man började också att ta fram
4.
reaktionsdrivna militärflygplan samt skissa på raketdrivna missiler och kärnvapen.
Kapprustningen skulle under det kommande kriget få en förödande verkan, särskilt de fler
motoriga bombplanen, U-båtarna och kärnvapnen, som USA avslutade kriget med.
Idag, 2026, sker en liknande eskalering och kapprustning med förevändning om av-
skräckning. Man håller också numera på och utvecklar förarlösa stridsvagnar och artisifiell
intelligens, s k AI, för militärt bruk. Således håller man nu på och utvecklar en autonom och
fjärrstyrd krigföring.
För axelmakterna Tyskland, Italien och Japan var militarismen ett sätt att visa upp storhet,
styrka, renhet och nationalism på samma sätt som monarkierna gjorde inför Första världs
kriget. Storbritannien, Frankrike och USA använde militarismen för hävda sina respektive
hegemonier. Sovjetunionen använde den för att påvisa sin ideologiska storhet och för att
bibehålla och försvara ”Proletariatets diktatur”, d v s den totalitära makten och revolutionens
syften. Frankrike fruktade också att Tyskland återigen skulle anfalla landet, och man
byggde därför upp den befästa s k Maginotlinjen utmed den tyska gränsen.
När det gäller jämförelsen med den nutida militarismen se avsnittet om Första världskriget.
Propaganda och censur
Även det Andra världskriget föregicks av en omfattande propaganda t ex i Tyskland.
I det nationalsocialistiska Tyskland inriktade regimen sin propaganda direkt till hushållen,
skolor och universitet genom regimtrogna dagstidningar, läromedel och det nya mediet
radion. Regimen lät tillverka mängder av billiga radioapparater som köptes av hushållen, så
att var person kunde ta del av regimens budskap. Också journalfilmer visades på biograferna
i propagandasyfte. I tidningsartiklar, i radioinslag och på journalfilmer framhävdes
Tysklands storhet och modernitet, att judar, romer, socialister m fl icke var önskvärda och
liknades vid ohyra, Tysklands militära styrka påvisades och att man skulle förbereda sig för
ett kommande krig, som skulle bli ett ”stålbad” för nationen och dess folk.
Alternativa uppgifter och medier var förbjudna och censurerades. Det var endast staten, dvs
regimen, som avgjorde vad som skulle komma ut och inte. Opassande litteratur brändes och förbjöds. Uppgifter till tidningar och radio censurerades noga varför yttrande-och pressfrihet
upphörde. Det samma skedde i såväl Italien som i Sovjetunionen.
I skolor och på universitet inrättades läroplaner efter regimens anvisningar. I läroböcker och i undervisningen tog man upp rasläran om den s k ”vita ariska rasen” som den överlägsna,
Tysklands ärorika förflutna och storhet och betydelsen av militär styrka samt att man skulle
förbereda sig för ett eventuellt krig av korstågstyp mot underlägsna folk och nationer.
Konst och arkitektur användes också i propagandasyfte.
Efter tyska påtryckningar infördes även inskränkningar i meddelarfriheten och censur i
Sverige under Andra världskriget för att inte stöta sig med det nationalsocialistiska
Tyskland.
Under 2025 delades krigspropaganda ut till Sveriges hushåll i form av broschyren ”Om
krisen eller kriget kommer”. I denna informeras om hur man ska handla under en kris-eller
krigssituation. I denna framgår det också att man förväntar sig att NATO-styrkor ska
bistå Sverige under ett krig och att Sverige också är skyldigt att bistå allierade länder ifall
dessa dras in i ett krig genom NATO-medlemskapet. En liknande broschyr har nyligen
också delats ut till företagen i Sverige.
I den svenska gymnasieskolan har också kännedom om NATO-organisationen införts som
en del i ämnet samhällskunskap. Däremot inget om hur krig eller konflikter förebyggs eller
alternativ till NATO.
5.
I USA inskränks tryck-och yttrandefriheten och det som skrivs offentligt ska först godkännas av president Trump och dennes regering. Krigsminister Pete Hegseth håller tal om att USA
ska föra krig som ska kunna vinnas. Alltså ren krigspropaganda.
I ryska grundskolor inpräntas eleverna att Ryssland är hotat av illvilliga makter och måste därför kunna försvara sig. Eleverna får också grundläggande vapenträning med gevärs attrapper.

Som synes förekommer en liknande krigspropaganda i Sverige, USA, Ryssland och även i andra länder inom NATO idag, 2026, som i t ex Tyskland och Italien inför det Andra världskriget.
Den nytillkomna svenska lagstiftningen som begränsar meddelarfriheten och insynen i Sveriges medlemskap i NATO påminner mycket om de inskränkningar i meddelarfriheten
och den censur som förekom i Sverige under Andra världskriget.

Slutord
Av denna jämförelse framgår det att historien från Första-och Andra världskrigen återupprepar sig idag, 2026. Då som nu är det politiker, vapenindustrin och militären med lydig
media som driver på upptakten mot krig.

KÄLLFÖRTECKNING
Litteratur
Bergström, Börje, Löwgren, Arne, Almgren, Hans, Alla tider historia, 1985
Buchheim, Lothar-Gynter, Ubåt, 1973
Englund, Peter, Brev från Nollpunkten, 1996
Jones, Garett red, Militärhistorien-Vapnen och utrustningen som format vår värld, 2012
Jörgensen, Christer red, De stora slagen, 2008
Langlet,V, Nordensvan, J, Det stora världskriget band 1-9, tryckår saknas
Lindorm, Erik red, Ny svensk historia-Gustav V och hans tid 1907-1918, 1947
Lindorm, Erik red, Ny svensk historia-Gustav V och hans tid 1938-1947, 1947
Palmer, R.R och Colton, J, Nya tidens världshistoria del II, andra upplagan 1965
Rystad, Göran och Tägil, Sven, Första och andra världkrigets utbrott, andra upplagan 1984
Taylor, James och Warren, Shaw, A dictionary of the Third Reich, 1987
6.
6.
Tidningar
Dagens Nyheter 2022-2023
ATL (Annonsblad till tidskrift för lantmän) hösten 2025. Debattören Patrik Oksanen
hade krönikor i denna, där han förordade livsmedelsberedskap inför krig.
Broschyr
Om krisen eller kriget kommer-Viktig information till Sveriges invånare, 2024
Om krisen eller kriget kommer-Viktig information till Sveriges företag, 2026
Film
Troell, Jan, regi, Här har du ditt liv, 1966.
Internet
Alliansfrihet-Nej till NATO-medlemskap
Global Politics
Korsfeldt, Ola, Månatliga lägesrapporter 2024, 2025-
Sverige ut ur NATO-Lämna DCA-avtalet Facebook.
Television och Radio
SVT:s nyhetsprogram Rapport och Aktuellt
SVT textTV
SR: s Ekot, Nyhetsmorgon och Godmorgon världen
Muntliga uppgifter
Irsten, Gabriella, Svenska freds, Stockholm
Nilsson, Ulf, KFA, Växjö
Norberg, Agneta, Nätverket 17 basområden, Stockholm
Shori, Pierre, tidigare FN-sändebud och minister, Stockholm
7.
Mottagarna av denna jämförande berättelse får sprida och referera till denna.

Sandbacken Sandebo Bäckaby Korsberga den 19/3-2026
Ola Korsfeldt, Kronoberg Fred och Alliansfrihet (KFA)