Ryssland hotar med kärnvapen. NATO rustar. Politikerna talar om säkerhet. John Mearsheimer påpekar det pinsamma: ingen vet vad som händer efter den första atombomben.
Kaliningrad är en liten rysk enklav inklämd mellan NATO-länderna Polen och Litauen. Ett utmärkt ställe för ett världskrig.
Rysslands konventionella styrkor har slitits hårt i Ukraina. NATO är militärt överlägset runt Östersjön. Samtidigt har Ryssland uttryckligen varnat för att kärnvapen kan komma att användas om Kaliningrad isoleras eller angrips.
Där kunde en vuxen civilisation kanske ha stannat upp. Vi gör tvärtom.
NATO övar. Ryssland övar. NATO avskräcker Ryssland. Ryssland avskräcker NATO.
Alla avskräcker alla. Ingen verkar särskilt avskräckt.
DEN FARLIGA MISSUPPFATTNINGEN
Ett konventionellt svagare Ryssland behöver inte vara ett mindre farligt Ryssland.
Det kan vara tvärtom. Om en kärnvapenmakt tror att den håller på att förlora ett konventionellt krig ökar betydelsen av det vapen där den fortfarande kan säga:
Hit men inte längre.
Kärnvapnet.
Här blir professor John Mearsheimers resonemang relevant. Han påpekar något genant självklart:
Vi vet inte hur ett kärnvapenkrig eskalerar.
Ingen kärnvapenmakt har någonsin utkämpat ett kärnvapenkrig mot en annan kärnvapenmakt.
Ändå talar strateger om eskaleringsstegar, taktiska kärnvapen, begränsad kärnvapenanvändning och eskaleringskontroll.
Det är ungefär som att diskutera bromssträckan på en bil som ingen någonsin har provkört.
OCH EFTER DEN FÖRSTA BOMBEN?
Kanske backar motståndaren. Kanske misstolkar han nästa missil. Kanske tror han att hans egna kärnvapen håller på att förstöras.
Kanske beslutar han därför att använda dem medan han fortfarande kan. Kanske stannar allt där. Ingen vet.
Vi har byggt vapen som kan förstöra vår civilisation och därefter byggt teorier som försäkrar oss om att vi kommer att använda dem rationellt.
Moral börjar när samma regel gäller oss själva.
Om ryska militära övningar nära NATO:s gränser är provocerande – vad är då NATO:s militära operationer nära Rysslands?
Om Rysslands kärnvapenhot är farliga – vad kallar vi vår egen kärnvapenavskräckning?
Om Ryssland måste förstå NATO:s säkerhetsintressen – måste NATO förstå Rysslands?
Att ställa frågorna är inte att försvara Putin. Det är att vägra intellektuell dubbel bokföring.
DET STORA EXPERIMENTET
Vi behöver inte veta att ett krig om Kaliningrad leder till kärnvapenkrig. När konsekvensen kan vara katastrofal förändras nämligen bevisbördan.
Ändå fortsätter eskalationen. Alla säger att de vill ha fred.Alla rustar för krig.
Alla försäkrar att motståndaren förstår var gränsen går.
Och John Mearsheimer fortsätter att påminna oss –
Ingen vet var gränsen går efter det första kärnvapnet.
Experimentet går inte att upprepa.
Och skulle hypotesen visa sig vara felaktig lär referee-processen bli kort.
Det blir kanske ingen andra upplaga.
Relaterat.
Sveriges nyckelroll i planerna att isolera Kaliningrad.
Ryssland klargjorde att kärnvapenkrig skulle följa på allvarlig aggression mot Kaliningrad.
Nato blockerar Kaliningrad. Publicerad år 2022.
Jo men !
I dagens läge där det virtuella i politikers medvetande tagit över realitetsförankring (verklighetskoppling) så är det bara att sätta på ”rewind”.
Det blir väldigt belysande hur narrativen formas, dvs med medveten framförhållning när Merz basuneras ut som att allt stöd till honom från befolkningen i Tyskland är under ”all standard” i tillämpning av demokratiska principer om sk ”folkvälde”
……och vipps ngr dagar senare är han i Ukraina, uppvisad med Kokainsky där de i propagandasyfte står och lyssnar på sirenernas dånande oljud.
Sedan följer i dessa dagar massivt angrepp på Moskvaregionen, det största på två år!
Med nordiska regeringar, detta fanskap till odågor där den svenska praktiseras i dolda agendor i krig mot Ryssland. Det är fiffigt eftersom det inte finns någon regering som har ansvar. Det belyser också de ledandes kvalifikationer då de praktiserar feghetens principer som sin vision; en slags negation av inblandning i krig. Som sagt fiffig lösning.
Från Nyhetsbanken: ”Tysklands kansler Friedrich Merz valde att tillbringa Tysklands nationaldag i Kiev, Ukraina, dit han reste i sällskap med en affärsdelegation.”
Den svenska trasan till flagga har fått sitt korrekta utseende. Kombinationen av den amerikanska och EU/NATO flaggan har äntligen blivit synlig, imponerande ståtlig och vajande i sin trasiga form och svarta kulör; Piraternas symbol.
Det är ju oligarkerna som styr. De är inte rädda. De har köpt upp öar och grottor som inretts som mindre städer. Där har de allt de behöver till det kan vara tänkbart att beträda markytan igen. Under tiden tjänar de mer än någonsin tidigare. Folket hetsas och militären leker krig. En värld för oligarker.