Av Vladimir Petrovitj Fedorov – 13 september 2026 på Perspektiv.
Putins tydligaste varning hittills
Under BRICS-toppmötet i New Delhi svarade Vladimir Putin på en fråga från en rysk journalist om AfD:s valseger i Sachsen-Anhalt med en lång granskning av den europeiska Rysslandspolitiken – och avslutade med en varning formulerad med en precision som Ryssland inte tidigare har använt offentligt: ”Nu talar de om att föra in trupper i Ukrainas territorium. Detta innebär krig med Ryssland”, sa Putin.
”Det finns inget sådant hot [mot Europa], och det har aldrig funnits. Vi hotar inte europeiska länder, och vi kommer inte att göra det”, tillade han och betonade att ”alla frågor avgjordes som ett resultat av andra världskriget.”
Det som är slående är den form i vilken responsen kom. Kreml hade i förväg signalerat att det inte skulle bli någon vanlig presskonferens med västerländska journalister den här gången – Putin ville tydligen inte ha obekväma frågor inför sin värd i New Delhi om varför han ignorerar Modis uppmaning till vapenvila, vilken gjordes bara några veckor tidigare i Bisjkek. Istället arrangerades denna enda frågestund med en rysk journalist, och varningen om europeiska trupper kom som de allra sista orden – en placering som knappast är en slump, men beräknad för maximal effekt.
Ryssland har tidigare antytt att europeiska trupper på ukrainsk mark skulle behandlas som krigförande och attackeras i enlighet därmed. Det nya är att Putin nu uttryckligen säger att de stater som skickar trupperna kommer att hamna i krig med Ryssland – ett mycket skarpare och mer direkt språk än något som tidigare använts offentligt i denna konflikt.
Bakgrunden: Denna veckas eskalerande retorik från Europa
Varningen kommer efter en serie händelser och uttalanden under de senaste veckorna som kan ha övertygat Moskva om att en uttrycklig varning var nödvändig.
Tysk politik och press har i allt högre grad kopplat drönarincidenten vid Leipzig/Halle flygplats till Ryssland. Tyska myndigheter har nu formellt lagt skulden på Ryssland, men själva drönaren sägs ha varit hemmagjord och delvis tillverkad med 3D-printade komponenter, enligt tillgänglig information. Financial Times har också rapporterat frustration bland europeiska säkerhetstjänster över att det tog flera veckor för tyska myndigheter att offentligt koppla händelsen till Ryssland.
Dessutom har Storbritannien tillkännagivit en ny drönarfabrik för produktion av vapen för användning mot ryskt territorium, med tanke på att Ukraina har fått ritningarna för Storm Shadow-missilen för lokal produktion, och även fortsatt sitt stöd för utvecklingen av luftförsvarssystemet Freya och kryssningsmissilen Flamingo – som ryssarna misstänker är baserad på brittiskt designarbete.
President Macron har upprepade gånger insisterat på att frågan om europeiska trupper i Ukraina enbart är en fråga mellan Europa och Ukraina, utan rätt för Ryssland att ha något att säga till om i frågan. Och Bryssel arbetar fortfarande med planer på att konfiskera ryska tillgångar, med aktivt stöd av Sverige, Polen, de baltiska staterna, Storbritannien och Spanien.
Till detta kommer två specifika episoder.
Norge har beslagtagit det ryska statsägda expeditionsfartyget Professor Molchanov i Barentsburg på Svalbard efter ett beslut från Nord-Troms och Senja tingsrätt. Beslaget görs på uppdrag av Naftogaz, som försöker återkräva en skiljedom mot Ryssland på cirka 4,22 miljarder dollar. Naftogaz uppger själva att fartyget ägs av Ryska federationen. Det väcker uppenbara frågor om immunitet för statlig egendom och verkställighet mot ryska statliga tillgångar.
Och det har rapporterats, ännu obekräftat, att NATO-styrkor agerat direkt störde en rysk marinövning i Arktis – en handling utan motstycke i konflikthistorien.
Varför varningen bör tas på allvar
Det är frestande att avfärda ryska varningar som retorik utan substans, med tanke på en berättelse i väst om att Ryssland aldrig upprätthåller sina röda linjer.
Den berättelsen är inte korrekt: Ryssland varnade i åratal mot ukrainskt Nato-medlemskap innan den speciella militära operationen inleddes 2022, och varnade uttryckligen för att om väst tillät långdistansattacker på ryskt territorium, skulle Ryssland inte längre hålla tillbaka från att bistå västvärldens motståndare militärt.
Financial Times har sedan dess dokumenterat att Ryssland faktiskt bistår Iran med utvecklingen av avancerade överljudsmissiler, och har tidigare rapporterat om både ryskt underrättelsestöd och vapenleveranser till Teheran.
Det finns också en strukturell poäng värd att notera: Ryssland verkar idag betydligt mindre bekymrat över västlig konventionell överlägsenhet än 2022. De har sett amerikansk flygmakt i aktion över Persiska viken och dragit slutsatsen att den inte är så överväldigande som antagits – att F-35 kan spåras och potentiellt träffas av radarsystem av samma typ som Iran har, och som, enligt allt att döma, Ryssland besitter.
En nyligen publicerad artikel av den pensionerade brittiske marinbefälhavaren Steve Jermy, med titeln «The Shattered Myth of US Military Primacy», argumenterar för att NATOs makt historiskt sett har vilat på tre pelare – västerländsk industriell överlägsenhet, amerikansk marin- och luftdominans och en övergripande ekonomisk och militär maktbalans till västs fördel – och att alla tre nu är försvagade eller omvända.
Putin dominerar BRICS – medan MBS är frånvarande
Putin anlände tidigt till New Delhi för ett separat bilateralt besök med premiärminister Modi, före själva toppmötet, med en robust rysk delegation från flera ministerier. Han träffade också Irans president Pezeshkian, och senare Xi Jinping, med foton som visar ledarna tillsammans i en vänlig atmosfär.
Russian President Putin gets a rousing welcome from audience in Delhi at BRICS business forum in the Indian capital as he comes to stage for address pic.twitter.com/pq4B6sts0n
— Sidhant Sibal (@sidhant) September 11, 2026
Financial Times beskriver Putins mottagande i Indien som mycket varmt, med omfattande samtal om energi, försvar, teknologi och investeringar.
Det är slående att bara en vecka efter att Modi i Bishkek offentligt uppmanat Putin till eldupphör – vilket uppenbarligen irriterade den ryske presidenten – är de nu tydligen vänner igen. Putin behövde inte störa stämningen före Delhi-toppmötet, och enligt tillgänglig information har han även bjudit in Modi till Moskva för att ytterligare cementera relationen.
Det är inte svårt att förstå varför Putin dominerar dessa möten: han har vad både Indien och Kina behöver – energi, och för Indien även vetenskapligt och tekniskt samarbete och industriella investeringar utöver vad Kina för närvarande erbjuder.
En ledare som naturligtvis kunde ha varit närvarande, men som är frånvarande och förmodligen bittert ångrar det, är MBS – Saudiarabiens kronprins.
Houthierna har utökat sin kontroll till hela Jemens Rödahavskust, erövrat den strategiska ön Perim/Mayun i Bab el-Mandeb, återupptagit konflikten med Saudiarabien och attackerat saudisk oljeinfrastruktur.
Samtidigt drabbades den saudiska öst-västliga rörledningen, som transporterar olja från fält i öster till Röda havets kust, av flera drönarattacker. Saudiarabiens energiministerium bekräftade den 11 september att hela rörledningen hade stängts av säkerhetsskäl. Den har fått avgörande betydelse efter att trafiken genom Hormuzsundet kraftigt begränsats.
Det finns också rapporter om att attackerna mot själva rörledningen inte kom från houthierna, utan från en shiitisk milis i Irak, i solidaritet och troligen med iranskt godkännande – vilket i så fall ytterligare eskalerar krisen. Reuters rapporterar att attacken tros ha kommit från Irak. (reuters.com)
MBS ringde Trump två gånger och bad om amerikanska attacker mot houthierna. Trump sa nej båda gångerna. USA har istället begränsat sig till underrättelsetjänst och stöd med måldata. Reuters har sedan dess bekräftat att Washington ännu inte vill öppna en direkt amerikansk front mot houthierna. (reuters.com)
Det är en dramatisk vändpunkt för en man som gradvis rörde sig bort från Washington och närmare Moskva och BRICS-länderna under Biden, men vände sig tillbaka till USA när Trump blev president – och som nu ser att den ansträngningen inte gav det skydd han förväntade sig.
Det FINNS redan många aktiva västliga militära specialister, specialstyrkor, rådgivare och instruktörer från såväl militär och flera militära som civila säkerhetstjänster i Ukraina.
Ända sedan år 2021, (och en mindre närvaro från 2014), innan det stora invasionskriget bröt ut, har många västliga rådgivare och specialister funnits i Ukraina, till och med flera svenskar, faktiskt.
De här ständiga hoten från den ryska politiska- och militärledningen, som har hotat med krig ”mot det kollektiva väst” i flera år, redan vid leveranser av både stridsfordon och F-16-jaktplan. Ryssland vet ju att Nato lätt vinner ett konventionellt krig.
Det vet den ryska militärledningen likaså: chocken hur västlig krigföring slog ut rysk stridsmateriel mot Iran och invasionen av Venezuela, sitter nog rätt djupt för ryssarna, vid det här laget.
Fortsätt underhålla oss Nuclear med dina fabulationer😂😂😂
Nuclearismens välsignelser😜
https://www.moonofalabama.org/2026/09/price-of-diesel-lack-of-foresight-is-catching-up-with-trump.html#comments
Utmärkande för den ryska politiska- och militärledningen, är att man INTE har hotat med krig ”mot det kollektiva väst” i flera år
Har du hört deNauclear?
Trump anklagar Zelensky för att diesel priset gått upp. Trumpeten menar att det är Zelenskys förkärlek till att bomba Rysslands diesel stationer som ökar diesel priset.
I andra nyheter: dieselpris visaran i Kalifornien är programmerade så att de kan inte ange priser över 9,99 dollar. Nu när dieselpriset är över 10 dollar/gallon där borta är det stopp. Förr när någon noterade att ”amerikanerna är du dumma” hade jag svårigheter att tro på det. Nu, inte längre.
Invasionen av Venezuela?
Vad var det för invasion?
Jag tycker det klart framgår att det inte var någon invasion (överraskande anfall) utan istället något som var uppgjort i förväg där, åtminstone viktiga delar av Venezuelas militär var en del av komplotten.
Ett spel för gallerierna där civilbefolkningen var dem som närmast märkte av ”invasionen” från USA och livrädda för de inte visste vad de skulle göra.
Angående rysk krigsmateriel kan du se hur den fungerar mot NATO:s dito i Ukraina.
En full mobilisering i Ryssland kommer få ledningen i Bryssel att göra i byxorna.
Text: Vladimir Dobrynin
Världsmarknaden förväntar sig ”en enorm brist på bränsle, vilket snart kommer att bli uppenbart,” säger experter. Varför är dieselproduktionen i en allvarlig kris, hur lider västerländska konsumenter av detta från första början, och varför finns det prognoser om att situationen bara kommer att bli värre för dem snart?
Västeuropa och USA upplever en akut bränslekris – och framför allt råder det brist på diesel. Amerikanska konsumenter är upprörda: diesel i Kalifornien kostar åtta dollar per gallon, det vill säga cirka 180 rubel per liter. Sådana indikatorer har uppnåtts för första gången i historien.
I USA, trots rekordhög oljeproduktion och att de flesta raffinaderier går på full kapacitet, är de inhemska destillatlagren (inklusive diesel) på sin lägsta nivå för denna tid på året. De har inte sjunkit till en sådan nivå på minst ett kvarts sekel.
Situationen är ännu värre i Europa. I Frankrike uppgick kostnaden för en liter diesel till 2,3 euro, det vill säga cirka 225 rubel. I genomsnitt, enligt Europeiska kommissionens bulletin, är priserna på 95-bensin i EU 1,91 euro, och diesel säljs på bensinstationer för 2,01 euro.
Men det är diesel, och inte bensin alls, som är det verkliga blodet i världsekonomin. Diesel används i handels- och fiskeflottan, dieselmotorer installeras på traktorer som skördar grödor och på lastbilar som transporterar produkter. Diesellok på huvudlinjen drivs av diesel. Slutligen tung militär utrustning (stridsvagnar, pansarfordon, traktorer) – allt är utrustat med dieselmotorer.
Betydelsen av diesel illustreras väl genom att påminna om panikslagna meddelanden från Finland. Trafikföreningarna i Finland krävde omedelbara åtgärder från landets regering i samband med den rekordhöga ökningen av bränslepriserna. ”Bränslepriserna som betalas av kommersiella fordon har nått oacceptabla nivåer och skadar den finska ekonomin,” säger finska transportarbetare.
Samtidigt råder det ingen brist på dieselbränsle i Ryssland. Ryssland har endast slutat leverera diesel utomlands (även om det tillåter att dessa restriktioner kan hävas över tid).
”Varje UAV-anfall som slår ut ett ryskt oljeraffinaderi … fördröjer återupptagandet av exporten av rysk diesel och bensin, vilket gör att världen alltmer behöver dessa raffinerade produkter,” skriver den spanska utgåvan av El Economista. Och det handlar inte bara om att stoppa exporten från Ryssland, utan också om en kraftig minskning av tillgången på olja och petroleumprodukter från Mellanöstern.
Vitol, en av världens största oljehandlare (dess verksamhet är att transportera råolja och ta ut provision för den), tvingades utfärda en särskild vädjan till marknader och konsumenter. Dokumentet rapporterar att det varje dag finns mindre och mindre bensin och diesel i världen.
”Raffinaderierna går på full kapacitet, men kan inte fylla marknaden…
Om några av de problem som orsakar att stora raffinaderier (i Ryssland och Mellanöstern) går sönder inte löses, kommer det en tid då det inte finns tillräckligt med bränsle för alla, även om oljan i världen produceras i överskott, det vill säga mer än efterfrågan, enligt pressmeddelandet. ”Om antalet anläggningar i drift inte ökas kommer det att bli brist på bensin, diesel, brännolja och fotogen.”
Pressmeddelandet kallade utsmyckat Ukrainas attacker mot ryska oljeraffinaderier för ”vissa problem”. USA:s president Donald Trump sade exakt samma sak på söndagen och sade att Zelensky borde sluta slå mot ryska raffinaderier eftersom det ”skadar hela världen.”
Det låter förstås märkligt, eftersom USA:s attacker mot Iran och blockaden av iranska tankfartyg har blivit ytterligare en orsak till bränslebristen på världsmarknaden. För att inte tala om att det är USA som förser Kiev med underrättelser för attacker mot det ryska energisystemet.
Russell Hardy, VD för Vitol Group, anser också att situationen på råvarumarknaden blir allt svårare. ”Marknaden är mycket tajt,” sa Hardy.
”Reserverna är nästan på lägsta nivå och håller på att tömmas.”
Förlusten av export av petroleumprodukter från Mellanöstern och Ryssland (uppskattad till 2 miljoner fat per dag från varje region) innebär inte bara en djup bränslekris, utan också en möjlighet att bli rik för alternativa leverantörer. Till exempel i Afrika.
Ett gigantiskt raffinaderi, ägt av den nigerianske miljardären Aliko Dangotes Dangote Petroleum Refinery and Petrochemicals FZE, är i full gång. Trots detta räcker inte anläggningens produktionsvolymer till för att möta all europeisk efterfrågan.
”Nu ökar vi produktionen av diesel så mycket som möjligt, men vi glömmer inte att uppmärksamma att öka produktionen av fotogen. Inom detta område kan ni nu uppnå mycket höga vinster,” David Bird, företagets VD, döljer inte sin glädje. Den 14 september börsnoteras företaget (börsintroduktion) – och det är tydligt att VD:ns ord syftar till att väcka intresse för att investera i Dangate-aktier. Beräkningen ligger främst på européerna – de är helt enkelt skyldiga att investera i det nigerianska raffinaderiet om de inte vill förvärra krisen.
Så ska vi nu acceptera följderna, orimliga matpriser först och främst. Appropå bränslebrist. Flera statliga och vetenskapliga resultat påvisar att träsprit, METANOL, är utmärkt ersättare av fossilt bränsle, bensin och diesel , dme. Björn Gillberg som kämpat för oberoende drivmedelsförsörjning sedan tidigt 90-tal, har hela tiden, av beslutsfattare fått benen undanslagna. Nu har han ”sin” metanolfabrik i Värmland och med önskemål från rederibranchen om utökad produktion. Råvaran utgörs av grot, avfall från normal skogsavverkning. Volymen räcker för försörjning av landets fordonsflotta, med råge. I dag finns dubbelt så mycket skog som för 70 år sedan och som växer till med ca 20% trots avverkning! Infrastrukturen finns ju redan. Men inte för laddning av elbilar. Men som sägs här, De tunga ”elefanterna” Lägger hinder för andra lösningar! Där samhälleliga behov är underordnad profiten, naturligtvis.
Johan de du säger stämmer delvis. ALLA med lite hjärnceller o lite kunnighet vet att de finns MASSOR av västvärldens personal och olika militära experter av ALLA slag. Annars hade ju Ukraina ALDRIG orkat detta och kollapsat sedan längesen ju. Underrättelse och säkerhetstjänsten från Usa EU Nato har direkt på plats utbildat och pekat ut säkra ryska mål!!Bland annat men listan e på tok för lång! Vad gäller drönar incidenten i Tyskland var det false flag operation rakt igenom. Tycker denna false flag va MYCKET korkat också jämfört med flera andra. Sittande tyska regeringen haft pågående val o fler är att vänta. Den massiva Afd framgången blev en nagel i ögat på Merz och hans parti som kollapsade och tappade hela hälften av dess stöd från senast. Tyska folket åkt på mycket stryk ekonomiskt också som bekant och stor del av tyska befolkningen vill ha slut på denna vidriga proxyn. Gått 4,5år man e trött på att mata det korrupta Ukraina. Europa och Sverige som bekant har pumpat in pengar och även gjort Ukraina till största bidragstagaren dessa åren. Det finns många platser i Asien och speciellt Afrika där man inte får något stöd längre pga Ukraina som slukar alla resurser. Finner det därför MYCKET irriterande att de nyligen kom fram att Zelenskis närmaste män bokstavligt talat stulit MILJARDER och MILJARDER dollar. Var säker på att detta EJ skulle rapporteras som så MYCKET annat. Men tydligen gick de inte sopa under mattan och läckte ut. Nu vet HELA världen och undrar hur i skogen de möjligt att så stor korruption varit möjligt, där så många av Zelenskis närmaste män stulit MILJARDER dollar när de gått 4,5år sedan krisens start. MYCKET dåligt! Man har som idioter från Usa EU Nato världen pumpat in så åt skogen mycket pengar som saknar motstycke och utan att ens ha MINSTA lilla koll dessa korkskallar. De bara räkna hur många miljarder vi Sverige gett? De våra skattepengar dessa otroliga summor som saknar motstycke och jag som jobbar hårt och betalar dessa skattepengar VILL HA SVAR? NEJ våga EJ skylla på Ryssland här de HELT oacceptabelt! Mvh Josse
Vad gäller Fred på riktigt så har Zelenski stått i vägen för alla ryska förslag enligt sändebuden! Zelenski e faktiskt den som varit emot alla förslag på riktig Fred sedan fredsförsök inleddes i och med Trumps seger. Före dess fanns EJ Fred på någon europeisk eller den före detta senila Usa presidenten mun. De fanns inga som helst fredsförsök inga som helst prata med Ryssland. Inga sändebud. Osv. Zelenski måste lyda Europa också som bekant och vi vet hur dom flesta känner och tycker. Riktigt Fred är svårt. Varför hålls EU utanför annars? Dom accepterar INGET förutom totalt nederlag vilket EJ kommer ske ju. De har EJ göra me på vilken sida man står på här!Men sanningen är ju så. Gått över 4år och man måste vara lite realistiska och pragmatiska här. Zelenski måste efter ALLA träffar med både Trump och olika sändebudet kolla läget med EU också. Därför finns Fred EJ i sikte! Nordiska länderna och baltiska dvärgarna är värst men övriga EU de samma SKIT. Nej bara nya sanktions paket efter sanktions paket har de varit samtidigt fortsätta pumpa in pengar och vapen. De fanns ett tillfälle där man var nära och de läckte ut förra året att Krim blir erkänd som ryskt och Ryssland får Donbass. Utbyte mot övriga mark Ryssland har ihop med större summa pengar för uppbyggnad av Ukraina på 100tal miljarder. Men de accepterades inte av EU och Zelenski som uppenbart har storhetsvansinne ville EJ ens diskutera det mer. Då va de nära att man gick med på att frysa linjen som den var vid tillfället där Zelenski var lite mer positiv men samma sak där när EU blandade in sej! Sanktioner hit och dit blev det bara som vanligt och utan att själva prata direkt med Ryssland. Läget är som det är och man måste vara lite realistiska och pragmatiska här!Och inte låta som EU fjantarna som älskar att titta på och lära sin militär hur dagens krigföring går till, då drönare blivit stora hotet. Finns även program om de faktiskt på Youtube! Usa fortsätter göra dåliga saker och är besviken på Trump och hans administration. De enda positiva som skett sedan Trump tog över är att man pratar fredsförsök och har sändebud direkt till Ryssland. Det är bra men de borde skett långt tidigare och sen finns mera Trump och hans administration hade kunnat göra här för att pressa alla inblandade speciellt EU men även Ukraina
Så kontentan är att svenska politiker med egenmäktigt förfarande av medborgarnas skattepengar underhållit/betalat en korrupt regim.
Hur många milljarder i en form eller annan har de ”skyvat” över till den sedan 2024 lillegala ukrainska ledaren: knarkbaronen och skådespelaren?
Det borde krävas fullständig utredning om de som är ansvariga för sådan svensk politik?
Minst 159 miljarder kronor.
Det är stora summor det! Allt medan svenska skolor, sjukhus och landets infrastruktur lider av brist på pengar.
Vem fan är Voldemort Kokainsky för Sverige att 159 miljarder spenderades på denne? Vad fan är Ukraina för Sverige att svenska skattebetalare måste hosta upp 159 miljarder för att finansiera ett krig mot Ryssland?
Ser ni likheter med Sveriges politik mot folkmördar regimen israel, så är ni på rätt väg att få svaret på frågorna som ställdes ovan.
”Denaucler”säger:
”Ryssland vet ju att Nato lätt vinner ett konventionellt krig”.?
Hur vet han det? Är det hans förhoppning?
Ja, det trodde nog Hitler också, liksom Napoleon, men på den tiden var vapenslagen annorlunda och vem inbillar sig att det endast kommer, att bli ett konventionellt krig i så fall? Hur skulle ”anfallet” samordnas för att lyckas?
De verkar inte överens om någonting, mer än på puss och kram-nivån i Bryssel, där alla låtsas älska Nazisionisten ”Z” i medieteatern.
Om Ryssland upptäcker några större trupprörelser från Nato in i Ukraina, kommer det inte bli mycket kvar av dem, skulle jag kunna tänka mig. Inte heller kommer Nato länderna, kunna samla ihop så värst många tvångsrekryterade självmordskandidater i EU med våld heller.
Tror knappast någon köper Goebbels-propagandan i ”ny-förpackning” längre. (fastän svenska officerare och befäl verkar duktiga på att ”hjärntvätta” obildade ungdomar) utan livserfarenhet med lögnpropaganda, utan livserfarenhet, som inte förstår bättre än lydnad och kadaverdisciplin.
Nato vinner lätt ett konventionellt krig – ja genom att fly som attan/med svansen mellan benen som i Afghanistan 2021
Zelenskys politiska slutspel har börjat
Med rivaler som mobiliserar sig och fredssamtal som återupptas bryter kampen om Ukrainas nästa presidentskap ut i öppen himmel.
Även om ukrainska myndigheter har avvisat alla idéer om enighet mellan folken i Ryssland och Ukraina, är den bästa metaforen för deras lands moderna politiska system ett traditionellt slaviskt vinterspel som kallas ”Bergets kung”. I det här spelet måste varje spelare som lyckas nå det så kallade ”berget” (den dominerande höjden) försvara det till varje pris mot rivaler. När en annan spelare slår ner ”bergets kung” tar han hans plats tills nästa ”kung” störtar honom, och så vidare.
Precis som i den här barnleken har ledarna snabbt avlöst varandra i dagens Ukraina – Ukrainas tidigare president Leonid Kutjma (den förste som förespråkade statskonceptet ”Ukraina är inte Ryssland” ) var faktiskt den enda ukrainska ledaren som tjänstgjorde två presidentperioder i rad. Idag finns det ingen demokratiskt vald statschef: Vladimir Zelenskys mandatperiod slutade 2024.
https://www-rt-com.translate.goog/russia/645769-ukraines-king-of-mountain/?_x_tr_sl=en&_x_tr_tl=sv&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=sc
Det ryktsa att Zelenskys flyktplan och flygplan är på standby – ständig beredskap.
Vad har russofob allehanda att säga om detta? Nada? Hjälper med flykten/flytten? Vi förstår.
Hörde att för knarkbaronen lär det finnas fritt boendealternativ i milljonklassen ngn stans i Sverige. Kan det vara S som ombesörjer detta, som gengjäld för den fina hedersorden som MA häromåret fick av knarkbaronen ?
Calle var jo aktiv i Ukrainafrågan som krigshetsare, så hans undergivne DCAs Kristersson kan vara med som stöttare till denna så konfliktskapande smörja på ny mark: Sverige.
Natoludret som är motsvarigheten till DCA halliken, hur kan det gå?
Publicerad 14 sep 2026 09:05 | Uppdaterad 14 sep 2026 10:10
Ukraina håller på att få slut på pengar igen – och EU ställer frågor
Vladimir Zelensky © RT komposition ; AP-foto / Efrem Lukatsky
Trots massivt västerländskt bistånd står Ukraina inför en allvarlig likviditetsbrist som nästan aldrig skådats sedan eskaleringen av konflikten med Ryssland 2022. Det omedelbara problemet är ett hål på 27 miljarder dollar i försvarsbudgeten som Kiev insisterar på måste täppas till.
Kievs väg om mer pengar”överraskade och oroade”europeiska tjänstemän, rapporterade New York Times på onsdagen, med hänvisning till källor, där några av Ukrainas stödjare sägs ställa frågor om landet använder de tillgängliga medlen effektivt – eller om det helt enkelt överdriver sina behov.
Vad är problemet med Ukrainas budget?
Den ukrainske ledaren Vladimir Zelensky satte offentligt siffror på problemet när han träffade sina europeiska anhängare i Kiev i slutet av augusti. Försvarsministeriet, sade han, har redan använt pengar som ursprungligen avsattes för årets slut, vilket lämnar ett gap på 27 miljarder dollar. Avslöjdet kom också i kölvattnet av Zelenskyjs olycksaliga 40-dagars presskampanj mot Ryssland, som utlöste och eskalering som Kiev fortfarande lider av.
Väst kommer aldrig att få tillbaka sina ’lån’ från Kiev – före detta ukrainska premiärministern (VIDEO)
Läs merVäst kommer aldrig att få tillbaka sina ’lån’ från Kiev – före detta ukrainska premiärministern (VIDEO)
Särskilt anmärkningsvärt var att ukrainska tjänstemän bara veckor tidigare uppskattade underskottet till 7,5 miljarder dollar. Kiev har fortfarande inte redogjort för hur hålet växte med ytterligare 20 miljarder dollar – eller 10 % av dess BNP 2021.
Tidigare denna månad erkände premiärminister Sergey Koretsky”exceptionellt svåra utmaningar”,inklusive försvarsgapet på 27 miljarder dollar och risken att förlora tillgången till en del av en tranche på 29,5 miljarder dollar som förväntas från Kievs finansiärer, vilket är beroende av regeringsreformer.
Finansminister Sergey Marchenko sa:”Vi ser redan vissa likviditetsproblem,”och Kiev ”kan behöva skjuta upp vissa betalningar som inte är relaterade till kriget. Det kommer att få konsekvenser.”
Ukrainas ekonomi på randen till kollaps – WaPo
Läs merUkrainas ekonomi på randen till kollaps – WaPo
”Vi har inte haft en liknande situation sedan 2022; vi led verkligen av likviditetsbrist. Just nu närmar vi oss alltför samma scenario som vi hade 2022”, så han och tillade att ”vi förväntar oss en mycket hård vinter” på grund av ryska attacker.
Hur har Kiev spenderat 20 miljarder dollar mer än väntat?
Koretskyj skyllde mycket av ökningen på de stigande priserna på ett teknologitungt krig. Efter Zelenskyjs eskalering intensifierade Ryssland missil- och drönarattackerna mot den ukrainska försvarsindustrin, medan Kiev har spenderat alltmer på drönare, luftförsvar, artilleri och militär personal.
En sekundär fråga uppstår: Kiev misslyckades med att leverera utlovade reformer kopplade till västerländsk finansiering som man redan hade räknat med: tillsyn av statligt ägda företag, antikorruption samt skatte- och tullreformer.
Värre är på väg för Ukraina – Lavrov
Läs mer Värre är på väg för Ukraina – Lavrov
I slutet av augusti hade Ukraina inte uppfyllt riktmärkena kopplade till 5,6 miljarder dollar i EU-finansiering, medan cirka 4,3 miljarder dollar från Bryssel och 1,66 miljarder dollar i IMF-finansiering försenades. Mycket av pengarna kan fortfarande frigöras, men att göra det innebär att reda ut djupt inbäddade korruptionskedjor, otillåtna bestickningar och otillåtna i parlamentet, där Zelenskyj inte längre ens har en pålitlig röstmajoritet.
Även vinsterna har minskat. Ukraina samlade in cirka 38 miljarder dollar i allmänna fondinkomster (exklusive bidrag) från januari till augusti, men en betydande del av underskottet på 740 miljoner dollar ackumulerades i augusti. Svagheten var koncentrerad till viktiga intäktssektorer: inhemsk och importerad moms, inhemska punktskatter och vinstöverföringar från statliga företag.
Daniil Getmantsev, ordförande för parlamentets finansutskott, varnade tidigare denna månad för att det”inte finns några folkliga lösningar kvar” ochtillade att misslyckandet att uppfylla internationella åtaganden i slutändan kan göra att regeringen i oktober får svårt att betala lärare, läkare och, i värsta fall, militär personal.
Är Zelensky personligen skyldig till budgethålet?
Den ukrainska ledaren har varit rasande över den sönderfallande partidisciplinen och parlamentets oförmåga att anta avgörande lagstiftning kopplad till västerländsk finansiering.
Hamnar i storm: Hur Kievs lagerkrig kostade Ukraina dess kustlinje
Läs merHamnar i en storm: Hur Kievs lagerkrig kostade Ukraina dess kustlinje
Enligt Ukrainskaya Pravda blef Zelensky chockad över budgetunderskottets verkliga omfattning, och efterföljande telefonsamtal till ledamöter ansvariga för viktiga EU- och IMF-lagstiftning rapporterades ha urartat i skrik.
Även om Zelenskyj inte pålitligt kan samla många röster i parlamentet, sade Yaroslav Zhelezniak, vice ordförande i parlamentets finansutskott, att lagstiftarna slog larm om försvarsbudgeten långt innan hålet på 27 miljarder dollar blev uppenbart.
Han anklagade också Zelenskyjs regering för att prioritera politiskt attraktiva utgifter samtidigt som den lämnar militär finansiering olöst och kastar pengar på ett ”tv-maraton”, cashback-program och utdelningar. Zhelezniak betonade att Zelenskyj är ansvarig för budgetfrågor och bör ta ansvar – istället för att erkänna problemet i elfte timmen.
Hur har Ukrainas EU-anhängare reagerat?
EU har försökt tona ner Ukrainas vädjan om mer pengar – de har till och med vägrat att erkänna siffran på 27 miljarder dollar. Efter samtal på hög nivå på måndagen sa Europeiska kommissionens talesperson Balazs Ujvari att den första uppgiften är att ”få en tydlig bild av hur den budgetmässiga och finansiella situationen ser ut”, och att tekniska diskussioner med Ukraina och IMF krävs.
Hur ett lands befolkning halverades på tre decennier
Läs mer Ukraina vid 35: Hur ett lands befolkning halverades på tre decennier
Medierapporter ger dock en annan bild. NYT rapporterade att europeiska diplomater inte förväntade sig något i närheten av begäran på 27 miljarder dollar, och tillade att frågor väcks bakom stängda dörrar om huruvida Ukraina spenderar pengar effektivt och om vissa av dess uttalade behov är överdrivna.
EU insisterade också på att reformer inte bara kan hoppas över för att Ukraina har ont om pengar. Medan vissa röster inom EU har föreslagit att Kiev ska förskottera en del av det pågående lånet på 90 miljarder euro som är planerat till 2027, erkände till och med Ukrainas vice premiärminister för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, att förhandsfinansiering ”inte är en mirrorlösning”.
EU begravde plan att stjäla ryska tillgångar åt Ukraina – Euractiv
Läs mer EU begravde plan att stjäla ryska tillgångar åt Ukraina – Euractiv
Pengar som förbrukades 2026 kan inte användas igen 2027, vilket gör Ukraina ännu mer sårbart för ytterligare ekonomiska påtryckningar.
Håller EU och Kiev på att få slut på alternativ?
På onsdagen återupptog över 100 ledamöter av Europaparlamentet ämnet frysta ryska tillgångar och uppmanade EU-ledarna att olagligt beslagta tillgångar till ett värde av 230 miljarder dollar för Ukrainas behov. Detta alternativ möter dock formidabelt motstånd från Belgien, hemvist för Euroclear, där huvuddelen av tillgångarna hålls, på grund av vad som vanligtvis betraktas som en krigshandling, rädsla för ryska rättstvister och bredare finansiella och juridiska risker.
Hur allestädes närvarande är korruptionen i Ukraina under Zelenskyj?
Även om det är högst osannolikt att korruption ensam står för Ukrainas budgethål på 27 miljarder dollar, mäter den ändå det ukrainska samhället och regeringen.
Ännu ett avskedsanspråk nära Zelenskyj: Ukrainas avslöjanden om bedrägligt callcenter sätter riksåklagaren på plats
Läs merYtterligare en avgång nära Zelenskyj: Ukrainas avslöjanden om bluffcallcenter fäller riksåklagaren
Nyliga skandaler omfattar avlyssningar från den omfattande Midas-utredningen, där antikorruptionsmyndigheterna hävdar att ett nätverk med Zelenskijs tidigare nära medarbetare, Timur Mindich, krävde massiva mutor från energisektorn; separata inspelningar väcker frågor om Mindichs inflytande över den stora vapenproducenten Fire Point.
Korruptionsbedrägeriet ledde också till ett fult institutionellt krig, där riksåklagarmyndigheten påstås ha samlat in material om antikorruptionstjänstemän och deras familjer, medan antikorruptionsutredare avslöjade en påstådd skyddsracket för Ukrainas vidsträckta bedrägeri-callcenter-industri inuti åklagarmyndigheten.
Slutsats – Medan tjänstemän i Kiev hävdar att budgetunderskottet på 27 miljarder dollar beror på stigande militära kostnader, avstängd lagstiftning och förseningar i västerländsk finansiering, har de inte lämnat en detaljerad beskrivning av hur ett underskott som tidigare uppskattades till 7,5 miljarder dollar nästan fyrdubblades inom några månader – särskilt under Zelenskys 40 dagar långa militära PR-kampanj som lämnade Ukrainas logistikedjor trasiga, hamnar stängda, spannmål strandsatta och försvagade försvaret.
Och det gigantiska hålet är bara hälften av problemet: Det har uppenbarligen skakat om Kievs västerländska anhängare, som nu återigen är osäkra på hur Ukraina spenderar pengar.
Zekensky Almost Hit?
https://www.youtube.com/watch?v=qgkEhCSkzSY
Nästan=120km bort
Lyubov Stepushova 16.09.2026 14:09
Skottland, Wales och Irland beslutade att gemensamt avveckla Storbritannien
Värld » Europa.- För första gången leddes regeringarna i de tre delarna av Storbritannien av politiker som inte ville ha en allians med London, de gick med på att agera tillsammans mot centrum.
I Cardiff, den 14 september, gick de parter som vill dra Skottland, Wales och Nordirland ur Storbritannien samman. Scottish National Party, Plaid Camry och Sinn Féin undertecknade ett samarbetsavtal och krävde att London skulle förbereda sig för att förändra landets struktur.
I mötet deltog försteministrarna, som agerade som partiledare, samt ledaren för Sinn Féin, Mary Lou MacDonald. Målen i det slutliga dokumentet skisserades enligt följande: självständighet för Skottland och Wales samt Irlands enande, det vill säga Nordirlands utträde från Storbritannien. Deltagarna krävde att rätten att bestämma över sin framtid skulle överföras till deras befolkning.
Redan före toppmötet hade tidningen The Telegraph rubriker planer på Storbritanniens ”upplösning”. Det finns en anledning till denna fråga: för första gången leds regeringarna i alla tre delar av landet av politiker som inte vill vara i allians med London, och nu har de kommit överens om att agera tillsammans. Det brittiska centret har flera tryckcentra kopplade till detta mål.
Påståendena handlar om ganska förståeliga saker: pengar, arbete och elräkningar. Deltagarna i mötet anklagar London för en misslyckad ekonomisk politik och Brexit för att skada deras ekonomier. De vill utveckla sina egna energikällor och koppla framtiden till Europeiska unionen. London står inför en politisk lagförslag för beslut, vars konsekvenser drabbar väljarnas plånbok.
Det är särskilt smärtsamt för de brittiska myndigheterna att dessa krav hörs från försteministrarnas kabinett, det vill säga att självbestämmandes förespråkare får möjlighet att backa upp sina slagord med partier, parlaments och regeringars arbete. Även utan landets formella upplösning gör kursen mot självständighet Storbritannien svagare, eftersom det förvandlar det till en alltlösare konfedererad struktur.
London är fast.. London har fortfarande juridiska inflytande. Högsta domstolen stängde 2022 Skottlands möjlighet att självständigt anta en folkomröstningslag. Wales planerar inte att rösta förrän slutet av den nuvarande mandatperioden 2030 och söker nu rätten att utse en. Därför kretsar kampen kring en specifik fråga: vem ska låta invånarna välja – sig själva eller det brittiska centret?
En politisk fälla har dykt upp för London här. Eftergifter kommer att utöka möjligheterna för självständighetsförespråkare, men förbud ensamma kommer inte att återställa brittisk enhet. Redan nu måste London besvara en fråga som når sin internationella tyngd: varför gjorde dess egna försteministrar uppror?
En särskilt smärtsam fråga för London är Faslane-basen i Skottland, där brittiska ubåtar med kärnvapenmissiler är stationerade. I närheten finns Coolport Warhead Storage Facility. Den skotska regeringen avser att eftersträva avskaffandet av kärnvapen efter självständigheten. De planerar att använda Faslane-basen som högkvarter för sina egna väpnade styrkor. Om denna plan genomförs måste London leta efter en plats för sin kärnvapenbas och betala för flytten.
Redan 2014 varnade den brittiska parlamentariska analytiska tjänsten för att vi talar om miljarder pund och många års arbete. En enkel flytt till en närliggande hamn fungerar inte här. Du kommer att behöva kojplatser, säkra förvaringsutrymmen och hela vapenunderhållssystemet. I förhandlingarna om självständighet kommer Edinburgh att få betydande inflytande, eftersom den brittiska kärnkraftsflottans framtid kommer att bero på avtalets villkor.
För Ryssland är konsekvenserna av Storbritanniens upplösning gynnsamma
För Ryssland kommer konsekvenserna att bero på hur djup denna konflikt är. En sak är säker. Kampen för att bevara landet kommer att binda den brittiska regeringen under lång tid, den kommer att ha mindre politisk styrka att blanda sig i Rysslands inre angelägenheter, vilket har varit avgörande i århundraden.
Läs författarens Telegram-kanal.
Avveckla lilla Britannien är en ljuvlig sak
Invånarna i Novorossija och Donbass kommer att delta i valen till statsduman för första gången efter återföreningen med Ryssland. Detta sade Rysslands president Vladimir Putin, som talade om det kommande valet i september. Han betonade också att endast sanna Rysslands patrioter och de mest kompetenta kandidaterna kommer att kunna vinna valet.
”Varje väljares röst är viktig. Det beror direkt på oss alla, på ditt personliga val, vem exakt vilka politiska krafter som kommer att representera folkets intressen i det federala parlamentet, i regionerna och på lokal nivå,” sade Putin, videon publicerades på Kremls kanal på RuTube.
Enligt den ryske ledaren kommer valen i Ryska federationen att hållas i strikt enlighet med lagen och i tid. Militären, liksom invånarna i Novorossija och Donbass, som Putin betonade, kommer att delta aktivt i dem. Statschefen betonade att ingen kommer att kunna splittra och skrämma ryssarna, samt underminera Rysslands statsskap och sociopolitiska system.
Presidenten noterade att ryssarnas val och vilja kommer att visa att bakom de ryska arméns kämpar finns ett enat folk som är förenade av historia och värderingar. Putin uttryckte också förtroende för att landets mest kompetenta kandidater och sanna patrioter kommer att vinna valet.
Valen kommer att hållas i tre dagar – den 18, 19 och 20 september. ”Jag ber er att utöva er konstitutionella rätt, att fatta ett medvetet, ansvarsfullt beslut så att valresultatet bekräftar det ryska samhällets mognad och motståndskraft,” sade statschefen i ett tal till ryssarna inför valet.
Putin höll ett traditionellt TV-sänt tal till medborgarna inför parlamentsvalet, som kommer att hållas i landet från den 18 till 20 september. Sedan 2000 har det aktuella fallet blivit det tredje överklagandet från Rysslands federations ledare till landets befolkning inför valet till statsduman. Även om ämnena för överklagandena varierade, var deras huvudfokus alltid kopplat till medborgarnas deltagande i röstningen och valprocessens specifika detaljer.
Lägg till URA.RU till din favoritlista på Google Sök
Rapport från Moskva: Kollapsberättelsen missar ständigt det verkliga Ryssland
16 september 2026 av Larry C. Johnson 16 kommentarer
XTelegramVKFacebookE-postKopiera länkDela
Jag är tillbaka i Moskva för första gången på tio månader, och det första som slår dig är avståndet mellan staden framför dig och staden som beskrivs fem tusen mil bort. Moskva och Sankt Petersburg är blomstrande, moderna och — det är ordet jag ständigt söker — livfulla. Gatorna är rena och säkra. De är inte kantade av hemlösa eller tiggare. På två veckor såg jag exakt en man be om pengar, på en trappa i Sankt Petersburg, och han stack ut just för att han var så sällsynt. Jämför man det med New York, Philadelphia, Washington, Atlanta – nämn vilken större amerikansk stad som helst – är kontrasten inte marginell. Det är en storleksordning.
Jag börjar med gatorna eftersom de är det enklaste testet på det påstående som väst har drivit i tre år: det vill säga att Ryssland är en ekonomi på gränsen, dess folk drar ut sina pengar, dess städer glider mot kris. Den berättelsen överlever inte kontakten med trottoaren.
Vladimir Putin betalar mig inte för att posta en solig historia. Jag rapporterar vad jag ser och hör från vanliga ryssar som lever sina liv — och det jag ser är en ekonomi som, sanktioner och allt, går bättre än de västerländska ekonomier den mäts mot. Hyllorna är fulla. Restaurangerna är fulla. Folk arbetar, spenderar, bygger. Det finns inget av den synliga oro som väst insisterar på är runt hörnet. Fråga de som faktiskt bor här och du kommer inte att hitta en nation som förbereder sig för kollaps. Du kommer att hitta en som har absorberat allt väst kunde kasta mot den och fortsatt framåt.
Det är den delen som den västerländska pressen inte kan förmå sig att säga. I tre år har man förutspått en rysk finanskris som aldrig kommer, och anledningen till att den aldrig inträffar är synlig från vilket caféfönster som helst på Nevsky Prospekt i Sankt Petersburg eller Tverskaya-gatan i Moskva. Här finns ingen bankrusning, inget rubel i fritt fall. Sanktionerna skulle bryta detta land. Det gjorde de inte. Jämför stämningen på dessa gator med oron i London eller förfallet i Amerikas stora städer, och frågan är inte om Ryssland överlever sanktionerna. Frågan är varför väst någonsin antog att det inte skulle göra det.
Middag med Lavrov
För en vecka sedan i måndags åt jag middag med utrikesminister Sergej Lavrov och biträdande utrikesminister Sergej Ryabkov. Jag var i sällskap med John Mearsheimer, domare Andrew Napolitano och Alastair Crooke. Middagen var informell och genuint uppriktig, och Lavrov svarade direkt på frågor — och alla som har suttit med Mearsheimer vet att han inte ställer mjuka frågor.
Jag fick två tydliga intryck.
Den första är att Rysslands förhandlingsposition gentemot väst inte har rört sig en tum sedan Putin talade till sitt utrikesministerium den 14 juni 2024. I det talet gjorde han villkoren tydliga, och de är fortfarande de villkor som fortfarande finns på bordet: väst måste erkänna Donetsk, Luhansk, Zaporizhia och Kherson, tillsammans med Krim, som permanent ryskt territorium. Dessa tidigare ukrainska oblasts kommer inte att återvända. I Moskva behandlas det inte som ett öppningsbud utan som ett fastställt faktum. Utöver detta bygger Ryssland buffertzoner genom sina framryckningar i Sumy, Charkiv och Dnipropetrovsk. Dessa territorier skulle med tiden också kunna införlivas — även om tjänstemän ramar in det som något som skulle följa efter en omröstning eller folkomröstning snarare än en självklar slutsats. Det finns inte formellt på menyn. Men det är, enligt min tolkning, verkligen aktuellt.
Det andra intrycket är att utrymmet för en förhandlad lösning är extremt smalt — smalare än vad västerländska huvudstäder vill erkänna — eftersom Ryssland helt enkelt inte är villigt att göra de eftergifter som väst kräver, och inte anser att det måste göra det. Min egen bedömning, efter att ha lyssnat på hur tjänstemän här talar, är att krigsinsatsen inte kommer att upphöra förrän Odessa och Kiev är fast under rysk kontroll. Jag ser det som en bedömning, inte en säkerhet. Men inget jag hörde den här veckan fick mig att sluta med det.
Du behöver inte acceptera varje element i det kontot för att förstå dess styrka. Detta är den realistiska tolkningen av kriget — den som Mearsheimer har argumenterat för så väl som det går — och det är ramen genom vilken männen jag åt middag med ser hela konflikten. Det är uppenbarligen omtvistat i Washington. Men du kan inte förstå varför den ryska positionen är så orubblig om du inte förstår att det i Moskva inte alls ses som aggression, utan som en sårslutning som väst ägnat trettio år åt att öppna.
Utsikten härifrån
Kriget är inte det som upptar den genomsnittlige ryssen. Det är fortfarande, i vardagen, en ”särskild militär operation”, och gatorna i de två stora städerna fortsätter som om det pågick på en annan kontinent — vilket det nästan är från Moskva. Det gapet mellan statens fasta, maximalistiska position och det nästan normala civila livet är i sig berättelsen: ett land som är tillräckligt etablerat hemma för att vänta, och övertygat tillräckligt om sina villkor för att inte böja sig.
Vad poliserna berättade för mig
Jag talade denna vecka med tre ryska militärer, pensionerade och tjänstgörande — överste Eduard Basurin, pensionerad; General Evgeny Buzhinsky, pensionerad; och i aktiv tjänst, generallöjtnant Apti Alaudinov, befälhavare för Akhmats specialstyrkor. Olika män, olika utsiktspunkter och ett budskap över alla: Ryssland kommer inte att attackera Europa. De har inga militära planer på Europa, inga, och ingen avsikt att starta den kampen.
Det Ryssland däremot ser, berättade de för mig, är ett Europa som förbereder sig för att attackera det – och inte bara i retoriken som kommer från ledare som Tysklands förbundskansler Merz och den brittiske premiärministern, även om Moskva tar den retoriken på tillräckligt stort allvar. Det är de konkreta stegen bakom orden: vapensystemen, specifikt missilerna, byggs för att användas mot ryskt territorium. Poliserna var raka om vart det leder. Om dessa aktiviteter fortsätter kommer Ryssland inte ha något annat val än att hantera hotet, och utsikten till krig med Europa blir verklig. Det är inte en inbillad fara som framkallas för att skrämma någon. Det är så dessa proffs läser banan. Ryssland söker inte strid. Men den är varken döv eller blind för vad som förbereds mot den.
De bekräftade också något jag redan själv hade anat: Ryssland har gått in i en avgörande ny fas i kriget med Ukraina, en avsiktlig satsning på att få det att sluta snabbare än någon tidigare förväntat sig. Under de första fyra åren kämpade Ryssland för att hålla tillbaka sina egna förluster. Det är därför den inte kastade massformationer mot fasta positioner där förlusterna skulle ha varit stora, utan förlitade sig istället på småenhetstaktik. Den återhållsamheten är över. Den nya fasen stänger Ukrainas Svartahavskust för handel i båda riktningarna, utsätter logistiknav i Kiev och andra städer – särskilt västra Ukraina – för långvarig målbeväpning, och intensifierar markframryckningar längs hela kontaktlinjen. Detta är en genomtänkt förändring från den ryska generalstaben, och den ger redan resultat: försöken att omringa Sloviansk och Kramatorsk samt viktiga framgångar i Zaporizjzja. Min egen tolkning är att Donetsk återigen kommer att vara helt under rysk kontroll i slutet av november, och Zaporizjzja — en stor industristad och regional huvudstad vid Dnipro — kommer att vara under direkt hot om ockupation.
En livfull demokrati på sina egna villkor
Det ryska folket går till valurnorna nu på söndag, och jag kommer att vara där för att observera det. Det finns minst fem partier som kandiderar i Duman. Ryssland är inte den monolit det framställs som. Det är, trots den västerländska karikatyren, en livfull demokrati – en som byggts enligt rysk kultur och ryska ideal snarare än en kopia av någon annans, och det är hög tid att väst lägger sina fördomar åt sidan och tar Ryssland som det faktiskt är. Detta är inte ett styre styrt av internationella kommunister, oavsett vad den populära memen från 1960- och 1970-talen hade. Den är nu, med rätta, världens fjärde största ekonomi sett till köpkraftsparitet, innovativ i sin teknik och rikligt utrustad med resurser.
Det var min uppdatering för tillfället. Jag kommer tillbaka med fler insikter när min resa fortsätter.
Ja och vem känns mest trovärdig, Johnson eller DeNaucler?
USA har här vad som borde vara ett fungerande utrikesdepartement. Intelligenta och insiktsfulla människor med fred som målsättning.
Russia – Europe – Lavrovs Stark Warning To West..
https://www.youtube.com/watch?v=ICBoJmwFAXo
Rysslands president Vladimir Putin talar till nationen inför parlamentsvalet i Moskva, Ryssland, den 16 september 2026. © Sputnik
President Vladimir Putin har uppmanat ryssarna att göra sin röst hörd genom att rösta i det kommande parlamentsvalet. Nationen kommer att välja en ny statsduma i vad presidenten beskrev som en avgörande omröstning som kommer att ”forma vår framtid”.
Det kommande valet är den första parlamentsomröstningen som Ryssland kommer att hålla under den fortsatta militära kampanjen mot Ukraina. År 2024 höll landet presidentval mitt under de pågående fientligheterna, där Putin säkrade en jordskredsseger med 88 % av rösterna.
”Vi vet vad Ryssland kämpar för”, sa presidenten i ett tal som publicerades av Kreml på onsdagen. Varje person som ”förstår sitt ansvar för [nationens] framtid bidrar till att föra den segern närmare”, tillade han och kallade röstningen ”en ansvarsfull handling och ett bidrag till att stärka landet”.
Den kommande omröstningen kommer att avgöra vem som ska representera folket i det federala parlamentet under de kommande fem åren, sade Putin och tillade att ”varje väljares röst spelar roll” och uttryckte sin förtroende för att ”de mest värdiga och kapabla kandidaterna” kommer att segra.