Världsberömde medicinska kvalitetstidskriften The Lancet: ”Sanktioner lika dödliga som krig”

I kvälls-serien ”Aktuella artiklar för ett år sedan” återpubliceras denna artikel som är riktigt aktuell även idag.

En artikel påThe Cradle News Desk av Philippa Jane Winkler som diskuterar en studie från världsberömde medicinska kvalitetstidskriften The Lancet. Den visar att USA-ledda sanktioner dödar mer än 500 000 årligen. USA-ledda sanktioner har fungerat som ”tysta mördare” i länder som Irak, Syrien och Venezuela.

Breda ekonomiska sanktioner, ofta presenterade som ett mindre våldsamt alternativ till krig, är ansvariga för uppskattningsvis 564 000 dödsfall varje år – de flesta av dem barn under fem år – enligt en ny studie publicerad 25 juli i The Lancet Global Health:

Effekter av internationella sanktioner på åldersspecifik dödlighet: en tvärnationell paneldataanalys.

Forskningen analyserade data från 152 länder under ett decennium och fann att dödligheten från sanktioner var jämförbar med dödssiffran från väpnade konflikter.

Studien, författad av ekonomerna Francisco Rodriguez, Silvio Rendon och Mark Weisbrot, belyser den förödande effekten av sanktioner på folkhälsan och vital infrastruktur.

Genom att rikta in sig på viktiga ekonomiska sektorer som finans och energi begränsar sanktionerna tillgången till kritisk import som medicin, livsmedel och delar till vatten- och elsystem, vilket orsakar omfattande lidande utan den synliga förödelsen av bomber och missiler.

USA, som inför fler sanktioner än något annat land, har i allt högre grad använt dessa åtgärder som ett utrikespolitiskt verktyg. Även om de ofta motiveras som ett icke-våldsamt sätt att sätta press på motståndare, menar experter att den resulterande mänskliga kostnaden är allt annat än fredlig.

”Sanktioner blir det vapen som USA och vissa allierade föredrar – inte för att de är mindre destruktiva, utan för att kostnaden är mindre synlig”, skrev Weisbrot i en debattartikel för Los Angeles Times. ”De dödar i tysthet, utan krigets politiska kostnader.”

Fallet Venezuela illustrerar den dödliga effekten av sanktioner. Efter att USA införde omfattande ekonomiska restriktioner 2017 och ytterligare eskalerade dem under president Donald Trumps administration, störtdök landet in i en historisk depression. Mellan 2012 och 2020 krympte Venezuelas ekonomi med 71 procent – tre gånger så djupt som den stora depressionen i USA – med tiotusentals dödsfall direkt kopplade till sanktionerna, enligt flera studier.

Barn under fem år är särskilt sårbara. Sanktioner ökar förekomsten av undernäring, vilket gör att barn är mer benägna att dö av annars behandlingsbara sjukdomar, såsom mässling, lunginflammation och diarré.

Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning från Bank for International Settlements (BIS) och andra institutioner som visar kraftiga ökningar av dödligheten under ekonomiska recessioner.

Kritiker menar att amerikanska sanktioner bryter mot både internationell och nationell rätt. De betraktas som kollektiv bestraffning enligt Genève- och Haagkonventionerna och är olagliga enligt Organisationens stadga. Amerikansk lag kräver också att sanktioner endast införs som svar på en ”nationell nödsituation” orsakad av ett utländskt hot – kriterier som sällan uppfylls i praktiken.

Trots den dystra statistiken tror forskare att allmänhetens medvetenhet kan tvinga fram förändring. ”Sanktionernas osynlighet är deras största politiska tillgång”, noterade Weisbrot. ”Men när de väl avslöjas blir de oförsvarbara.”

Efter Iraks invasion av Kuwait införde FN, starkt influerat av USA, omfattande sanktioner mot Irak från augusti 1990 fram till USA:s invasion 2003.

Iraks ekonomi kollapsade. Dess infrastruktur – särskilt dess vatten-, sanitets- och hälsovårdssystem – kunde inte återhämta sig från krigets skador utan tillgång till utländska delar och förnödenheter som blockerats av sanktionerna.

UNICEF rapporterade att sanktioner i slutet av 1990-talet bidrog till att över 500 000 irakiska barn under fem år dog på grund av undernäring, sjukdomar och brist på medicin.

Efter starten av det hemliga kriget mellan USA och Israel för att störta den syriska regeringen 2011 införde USA flera sanktioner mot president Bashar al-Assads tidigare syriska regering, inklusive Caesar Act från 2020, som utökade sanktionerna till utländska enheter som hade med Syrien att göra.

Som ett resultat förlorade det syriska pundet det mesta av sitt värde. Priserna på basvaror sköt i höjden och subventioner för mat, bränsle och medicin urholkades.

Från och med 2025 lever 90 procent av syrierna i fattigdom.

Samtidigt avskräckte sanktionerna internationella investeringar och skapade ett desperat behov av återuppbyggnadsinsatser efter 14 års krig.

Kommentar: Sverige deltar i sanktionerna
Sverige deltar i de flesta sanktioner som införts av USA och EU och är därmed delaktigt i det ekonomiska krig som detta innebär. Här är regeringens karta över de länder vi har infört sanktioner mot: